Ska jag klippa eller inte?
När du funderar över om din häst behöver klippas kan du ställa dig själv följande frågor:
• Hur ofta tränas hästen så den blir ordentligt svettig?
• Var rids den oftast, utomhus eller i ridhus?
• Vilken temperatur är det i stallet och hur mycket går hästen i hagen?
• Hur mycket extra arbete och pengar är jag beredd att lägga ner på att ersätta den avklippta pälsen med täcke, både ute och inne?

Svettandet avgör
- Om hästen arbetar så att den svettas och gör det ofta, kan det vara bra att klippa den, säger Karin Morgan. 
Om den bara undantagsvis arbetas riktigt svettig passar det bättre att låta den behålla pälsen. De gånger den blir svettig får man lägga lite extra tid på att skritta av eller leda den tills den torkat istället. - En kompromiss kan vara att klippa hästen enbart där den blir svettig. Om du bestämmer dig för att klippa så låt hästens träningsintensitet och hur svettig den blir avgöra hur stor del av pälsen som klipps bort.

Klippta hästar torkar snabbare
Med en klippt päls transporteras överskottsvärmen vid träning bort lättare, och skulle hästen ändå bli svettig torkar den snabbare. Många upplever också att hästen blir piggare när den är klippt. Eftersom hästen torkar snabbare avger den också mindre fukt till omgivningen, vilket är positivt för stallmiljön.
En långhårig häst som arbetas svettig tar lång tid att torka och kan lättare bli sjuk om den blir stående blöt. En korthårig häst är också lättare att hålla ren. Men man måste tänka på att man som hästägare har ett aktivt ansvar för att den klippta hästen inte fryser. Den har förlorat ett isoleringslager och behöver alltid ett täcke på vintern, inne såväl som ute. 
- På en klippt häst ersätter man pälsens isolering med ett termotäcke, förklarar Karin.

Välj klippstil efter ridstil
Om du väl har bestämt dig för att klippa hästen finns det en mängd olika stilar att välja mellan. Utgå från hur hästen rids och lever när du väljer stil. Om du rider mycket utomhus eller om hästen vistas mycket i hagen kan det vara bra att låta den behålla pälsen på rygg och kors. Det kan räcka med att bara klippa den där den svettas. Genom att behålla pälsen på rygg och kors blir hästen inte lika känslig för kyla. Den kan då också klara sig utan ländtäcke vid ridning.

Görs i oktober eller november
Det är lämpligt att klippa hästen innan vinterpälsen har hunnit bli så tjock. Då hinner hästen också vänja sig vid att vara klippt innan den värsta kylan slår till. Ibland behöver man klippa den igen under vintern.  
- Det brukar gå bra att klippa hästar fram till nyår och eventuellt i januari, men man bör inte klippa senare än så om man vill försäkra sig om att de inte får dålig sommarpäls. En häst som klipps ofta kan få problem med pälsansättning och pälskvalitet, säger Karin.
Ston som ska betäckas på våren bör inte klippas alls, eftersom fällningen av vinterpälsen och brunsten hänger ihop.

Se upp med klåda och skav
Klippta områden är mer känsliga för skav, till exempel av sadel, sporrar, benskydd och benlindor. Om man har en häst som man vet är känslig för skav kan det vara en god idé att spara pälsen på utsatta ställen. Bogen är ofta utsatt för skav från täcken, även om hästen inte är klippt. Därför är det viktigt att satsa på välsittande täcken och gärna byta täcke ofta för att variera tryckpunkterna. Lite pälsglans kan hjälpa för att minska skav av täcken.
Illasittande täcken kan i värsta fall ge ryggont. De trycker ofta över manken och kan därför ge ömmande ryggar, något man kanske inte tänker på.
En annan anledning att ofta byta täcke är för att minska risken för klåda och andra hudproblem. Hästens päls är inte gjord för att ha ett extra lager utanpå. När pälsen blir tilltryckt och luftgenomströmningen minskar kan hästen lätt få hudproblem, som klåda. Försök att låta hästen vara utan täcke en stund varje dag och byt täcke ofta. Att inte låta innetäcket sitta på under utetäcket i hagen, utan att istället byta täcke, kan också vara bra.

Känselhåren behövs
Skydds- och känselhår på huvudet ska inte klippas. 
- Hästen använder sig av dem, till exempel i kontakten med andra hästar, när de sorterar vad de ska äta och när det är mörkt, förklarar Karin. 
Hästar som fått känselhåren avklippta har ofta sår i ansiktet. De kan också upplevas som ”buffliga” av andra hästar då de måste använda hela mulen, istället för känselhåren som är normalt, när de hälsar på andra hästar. Karin fortsätter: 
- Antagligen kommer det att bli förbjudet att klippa känselhåren i de nya djurskyddsföreskrifterna, men de är fortfarande ute på remiss. Arabhästar blir diskade om de kommer till en utställning med känselhåren bortklippta.

Här är lite olika sätt att klippa på :

FILTKLIPPNING

Klipp som om det låg en filt över manke, kors och rygg. Man kan klippa en "halv oval" uppåt i flanken om hästen svettas mycket där.

HELKLIPNING

Hästen klipps från topp till tå inklusive benen och huvudet. En sådan klippning kan ta upp till fem timmar och bör inte testas första gången hästen klipps.

HALVKLIPPNING

Klipp hela hals- och bogpartiet samt frambenen till nedanför knäet. Från manken klipper du snett bakåt-nedåt mot ljumsken. All päls finns alltså kvar på rygg och bakben. Då behövs inget ländtäcke vid ridning och man skyddar hästens ömtåliga njurar och ryggparti från nerkylning.

SPÅRKLIPPNING

Klipp en rand uppifrån strupen, längs hela halsen och sedan längs hästens sidor fram till bakbenen. Spårklippning passar en häst som inte svettas särskilt mycket. Normalt sett behöver den inte ha täcke i stallet (naturligtvis beroende på stalltemperatur och hur känslig den är) när den är klippt så här lite.

• Ha en lång regnrock på dig när du klipper så slipper du få all bortklippt päls på dina kläder.

• För att slippa den skarpa kant som blir när man sparar håret på benen kan man klippa till precis nedanför framknäet respektive hasen. Då döljs klippkanten av knäet, och kan dessutom döljas helt med hjälp av benlindor vid ridning.

• För att få ett snyggt resultat när du klipper en symbol, och för att klippningen ska bli lika på båda sidor, kan du först rita upp mönstret med skolkrita. Vit på mörka hästar, färgkrita på skimmel. Klipp noga längs med kanten och tänk efter före.

• Om du ska iväg på tävling eller utställning, klipp 10-14 dagar innan, inte dagen innan. Då är pälsen som finast på "den stora dagen".

Fång är en relativt vanlig åkomma som orsakar allvarligt lidande hos ponnyer och hästar. Sjukdomen kan ses som ett syndrom där en systemiskt påverkad individ visar karakteristiska symtom på smärta och hälta i samband med en inflammation i hovens lamellager och suldel. Även om fång, under olika namn, varit beskrivet i litteraturen i 1000-tals år är veterinär- och forskarkåren inte helt ense om hur och varför sjukdomen uppstår. Ofta ses den som en följd av att djuret har ätit ett fodermedel som direkt eller indirekt orsakat en metabolisk störning som i sin tur föranleder en försvagning i hovens lamellager. Fång kan också ses i samband med andra sjukdomar såsom Cushing´s sjukdom,enterit, kolik, kolit eller metrit till följd av kvarbliven efterbörd. Trots intensiv forskning på området är det i cirka 50% av kliniska fångfall svårt att finna en misstänkt primärorsak till fånganfallet.

Nedan följer en förenklad sammanfattning av de olika typerna av fång och behandlingen i stora drag.

Foderförätning: den mest välkända orsaken till fång. Hästen/ponnyn kommer åt att äta stora mängder kraftfoder eller släpps på ett kraftigt grönbete, detta leder till störning i tarmfloran och efterföljande fång.

Förlossningsfång: ston som inte släpper efterbörden inom 3 timmar efter förlossningen löper risk att drabbas av förlossningsfång. Detta uppkommer eftersom efterbörden "ruttnar" i livmodern och släpper ut bakterier och toxiner (gifter) i blodcirkulationen som i sin tur påverkar cirkulationen i hovarna.

Belastningsfång: hästar som är kraftigt halta på ett ben under en längre tid kan drabbas av belastningsfång på det tidigare friska benet. Detta uppstår pga att när hästen inte kan belasta det ena benet kan den inte skifta vikt mellan benen som den normalt gör för att cirkulationen i hoven skall fungera.

Dessutom kan hästar få fång om de drabbas av kolik eller diarré - detta är också tillföljd av en störd tarmflora.

Behandling: Behandlingen av fång är i stort sett den samma oavsett grundorsaken.  Till att börja med skall hästen stallas in och stå i strikt boxvila på mjukt, torrt underlag, helst en tjock spånbädd. Halm och torvbäddar blir aldrig lika mjuka och sviktande för hästen att stå på som en spånbädd. Allt kraftfoder tas bort och hästen ges endast hö att äta, gärna ett sent skördat hö som innehåller mycket fiber och lite protein. Om sådant hö ej finns att tillgå kan en del av högivan ersättas med halm. Undvik också att ge morötter, äpplen, melass etc. Om hästen har diarré kan med fördel ett tarmflorestabiliserande medel ges. Veterinär skall tillkallas eftersom hästen bör få smärtlindrande medicin utskrivet.